”Låt oss leva, min Lesbia, låt oss älska,
och de knarriga gubbars sura skvaller,
låt oss det till en vitten jämnt värdera!
Solar kunna gå ned och åter uppstå -
oss, när en gång det korta ljuset falnar,
oss finns endast en enda natt att drömma.
Giv mig tusende kyssar och sedan hundra,
tusen sedan på nytt och åter hundra,
sedan tusen igen och sedan hundra …
Och när så vi har kysst ett otal tusen,
låt oss blanda ihop dem, så vi vet ej
och så avundsjuk ondska ej kan nå oss
för man hör att vi kysst så många kyssar.”
               (Tolkning av Ebbe Linde)