Göteborgsroman B

Barbro Backberger
Inga träd växer in i himlen
1977

Hans Berg
Festen
1974

Festen är helt enkelt en roman om en fest. Men samtidigt är den ett sökande efter en ungdom som flytt med sina drömmar, sin livsglädje, sin självtillräcklighet och sin värme. Den är ett sökande efter en miljö med träkåkar och utedass och horor och sjömän och några studenter, en miljö med värme och glädje – och följaktligen bortsanerad. Hans Bergs skildring av Annedal och dess människor har flyttat Cannery Row till Göteborg. Festen är en roman om dårskap och fylla och glädje, om kärlek och erotik och livskraft men också om destruktivitet och sorg. Det är en ballad om livsglädjen – men med toner i moll.

Hans Berg debuterar med Festen som romanförfattare. Efter omfattande och mångsidiga studier i Göteborg – som bl.a. givit stoff till debutromanen är han numera i det civila lärare i Borås.

Fattigdom, arbetslöshet och överbefolkning var ett stort problem i Sverige under 1800-talet. För jordbruksbefolkningen blev det allt svårare att livnära sig av jorden och många valde att emigrera. Under 1800-talet var emigrationen som störst. Göteborg kom under detta årtionde att genomströmmas av hundratusentals utvandrare som lämnade Sverige för att söka ett drägligare liv i Amerika. Emigrationsvågen skapade många arbetstillfällen och stadens affärsmän gjorde goda affärer. Men Göteborg var också en stad med stor social misär bland de mindre bemedlade och många av dessa ville vara med och dela på kakan. För utvandraren gällde det att hålla hårt i börsen och motstå frestelser. I hamnkvarteren, på bordeller och ölsjapp, lurade bondfångare som livnärde sig på att vittja godtrogna utvandrare på deras reskassa.

"Emigrantguldet" är berättelsen om göteborgspojken William Forsell, och hans upplevelser och äventyr under massemigrationens tid. Moderlös växer William upp under knappa förhållanden. Hans far, Jacob Forsell, är sjöman. Eftersom fadern mestadels befinner sig till sjöss, fostras William hos styrmansänkan Eriksson. År 1882, när pojken är tolv år, drunknar fadern vid ett skeppsbrott. Den konstnärligt begåvade William försöker försörja sig genom att teckna av emigranter. När änkan dör blir pojken bostadslös. Han hamnar i dåligt sällskap, och ingår i en grupp av hagapojkar som specialiserat sig på ficktjuveri. Han grips av polisen, men till hans räddning kommer sjökapten Mikael Berg. William lämnar sin kriminella bana för att gå i lära hos en gravör. Sexton år gammal reser han till London för att söka jobb. Av en slump finner William en dag ett spår efter sin mor. Spåret för honom genom England, mot lösningen av moderns mystiska förflutna.

"Emigrantguldet" är genomsvept av en frisk berättarlusta och har ett starkt inslag av sjöfart och sjömansliv i exotiska miljöer. Stadsmiljön är i huvudsak förlagd till Göteborg med Sillgatan, stadens emigrationscentrum, hamnen och arbetarstadsdelen Haga.

Marcus Birro
Alla djävulska främlingar
1999

Det är tisdag.

En dag som alla andra.

Nästan.

För det finns inga dagar som är som alla andra.

Just denna dag har Jasmine förblivit

overklig för Joakim lite för länge.

Han älskar henne med hela den armé

av funderingar, passion, skräck och förvirring som varje

besatt människa är tvungen att omge sig med för att kunna

överleva i en värld där man skjuter dom som älskar

och där passionen vilar hos de andra, hos

alla djävulska främlingar.

Det är tid att ses igen.

Det förflutna, som är ständigt närvarande,

stillar sig äntligen.

Alla djävulska främlingar är en passionerad, insiktsfull och självutlämnande kärleksroman. Långt från många sjuttiotalisters ytliga krogskildringar berättar Marcus Birro noggrant och varsamt sin historia. Genom ödmjukhet och språklig finess får vi lära känna Joakim och Jasmine.

Med Alla djävulska främlingar debuterar Marcus Birro som romanförfattare efter två diktsamlingar.

Marcus Birro
Landet utanför
2004

Sverige är fullt av osynliga människor.

Sjuka, ensamma och vilsna män och kvinnor som valt eller tvingas leva i ett helt annat Sverige.

X är på god väg att bli en av dem. Han har sitt arbete i en bokhandel. Om ett år skall han fylla trettio. Det är varken mer eller mindre patetiskt för honom än för någon annan. När han får beskedet att han drabbats av en kronisk, reumatisk sjukdom får han sparken från jobbet. Grindarna till ett nytt land öppnas. Ett land med socialbidrag, sjukhus, tabletter, bassängövningar och ständig smärta.

Mitt i allt kaoset träffar X Hannah, en människa i samma land, och som det kanske just därför går att bygga ett liv tillsammans med.

Landet utanför är en roman som synliggör de osynliga, de sjuka och arbetslösa. Boken är också en hyllning till livet, till det hopplöst vackra i kärleken; och en blinkning till alla som vågar, eller måste leva sina liv...

Utanför.

 

Peter Birro
Under bordet
1993

Peter Birro (född 1966) från Göteborg. Han har tidigare gett ut en diktsamling med sin bror Marcus, är känd som en av förgrundsfigurerna i kultbandet "The Christer Petterssons" och "Kulturmord" i vilken rockmusik och poesi blandas. Dylan Thomas och Morrisey är inspirationskällor. Birro medverkar också regelbundet i tidskrifter som

ÄCKLET och FOLKET I BILD/KULTURFRONT.

"Jag var hur som helst packad, mådde jävligt fint, hade tvåhundra spänn och ett gummi i fickan och hur det nu var kanske det skulle bli just min kväll i kväll."

Det handlar om unga i förorten. De är förvirrade och skräckslagna, saknar jobb och super. Vi rör oss i Daniel Leones värld. Han delar arbetslösheten med sin far som är invandrare.

Författaren känner sin förortsvärld och spriten också för den delen. Han skriver om ungdomen som har ett bättre liv som mål. Livets berg- och dalbana har förskräckliga djup men också strålande höjder. När situationen är som värst kan den bara bli värre. Stilen är avancerad och mogen. Personerna har nerv och djup.

Detta är 90-talets litteratur.

Göte Brink
Fönster åt gården
1981

1932 utspelades den första stora hyreskonflikten i Göteborg. Skådeplatsen var arbetarstadsdelen Landala. Deltagare i konflikten var på den ena sidan fattiga hyresgäster ur stadens arbetarbefolkning och den spirande hyresgästföreningen. På den andra sidan stod privata hyresvärdar som försökte få in orimligt höga hyror för förslummade bostäder. Och som utan förbarmande kastade ut familjer som hade svårt att få ihop till hyran eller opponerade mot förhållandena.

I Fönster åt gården skildrar Göte Brink – själv verksam inom hyresgästföreningen i Göteborg – konfliktens uppkomst och förlopp. Händelserna utspelas på två tidsplan: 1932 deltar muraren Oscar Kvist som en av huvudpersonerna i hyreskonflikten i Landala. 1970 bor han kvar i området som pensionär. Medan grävskoporna närmar sig för att sanera bort det sista av vad som återstår av det gamla Landala erinrar han sig vad som hände nära 40 år tidigare, den strid som blev så avgörande för landalaborna och den unga hyresgäströrelsen.

I Fönster mot gården erinras om en av de många viktiga händelser ur arbetarrörelsens historia som ägde rum på tröskeln till Folkrörelsesverige. Engagerat och livfullt skildras människornas sammanhållning och kamp mot orimliga levnadsförhållanden.

Göte Brink
I takt med tiden
1984

Vintern 1932-33 var hård men i arbetarstadsdelen Landala i Göteborg var ändå förväntningarna på ett bättre liv stora. Socialdemokraterna hade vunnit valet på hösten innan och nu skulle äntligen välståndet sprida sig i landet. Men kölden kom och månaderna gick utan att det blev flera jobb eller bättre betalt för de som hade arbete. Det var fortfarande lika svårt att få pengarna att räcka till mat och hyra.

I takt med tiden är en fristående fortsättning på Fönster åt gården från 1981. Göte Brink låter oss på nytt få träffa Oscar Kvist och hans fru Brita. Muraren Oscar är under vintermånaderna arbetslös liksom många andra i Landala. Men trots svårigheterna finns det en framtidstro. Bättre bostäder är ett av de viktigaste önskemålen för framtiden och hyresgästerna i Landala börjar med att kartlägga bostadsstandarden i stadsdelen.

Många går smärtsamt länge arbetslösa men för Oscar bryts arbetslösheten denna vår. En stor teater skulle byggas vid Götaplatsen. Det var början till en vändpunkt. Äntligen började man på allvar ana slutet på de många svåra åren.

Göte Brink
Nu bygger vi, Oscar
1985

Göte Brink
Vintern -34
1988

Ett nytt Landala har byggts upp, de gamla arbetarhusen har ersatts av höghus i betong och glas. Borta är Oscar Kvists arbetarstadsdel, där han bott och verkat i nästan hela sitt liv. Med Landala har inte bara ett kulturminne försvunnit, utan också minnet av arbetarrörelsens, fackets och hyresgästföreningarnas framväxt och kamp. Det som oroar Oscar Kvist idag är att arbetarnas barn och barnbarn inte vet, inte vill veta hur det var på det tidiga 30-talet.

Göte Brink berättar i Vintern –34 om muraren Oscar Kvist som efter långa tider av arbetslöshet och strejker åter börjar jobba vid bygget av Göteborgs nya teater. Men när vintern och kylan kommer läggs arbetet tillfälligtvis ner. Med ströjobb får Oscar och hans familj försöka hanka sig fram. För att få stopp på den ökande arbetslösheten sätter regeringen in nödhjälpsarbeten, arbetslösa flyttas ut till landsbygden där de hjälper till med vägbyggen etc. Oscar får jobb som skärvare i Romelanda, c:a fyra mil från Göteborg och familjen, tills teaterbygget återupptas.

Vintern –34 är den fjärde fristående delen i Göte Brinks serie om arbetarstadsdelen Landala och dess innevånare. De tidigare utkomna böckerna är; Fönster åt gården 1981, I takt med tiden 1984 och Nu bygger vi; Oscar 1985

Göte Brink
Tumstocken
1990

Tumstocken är den femte och sista volymen i Göte Brinks krönika om stadsdelen Landala i Göteborg på 1930-talet. Vi är nu framme vid 1935, året då den italienske diktatorn Mussolinis trupper går in i Abessinien – våra dagars Etiopien. Även i denna volym spinner sig handlingen kring muraren Oscar Kvist och hans familj. Nu kommer dock sonen Roland, som kommit upp i skolåldern, alltmer i förgrunden.

Titelns "tumstock" syftar på de ursprungliga idéer som låg till grund för det svenska folkhemmet. Det blev bra så länge man hade tumstocken med sig. Men när man blev mindre nogräknad och trodde man kunde klara sig utan – ja då började det bli lite si och så med folkhemsbygget.

Författarens blyertsteckningar från det gamla Landala finns med även i denna avslutande del.

Göte Brink (född 1926) växte upp i gamla Landala och är fortfarande bosatt i Göteborg. De tidigare böckerna i serien heter Fönster åt gården, I takt med tiden, Nu bygger vi, Oscar samt Vintern –34.

Göte Brink
Slaget om Olskroken
1991

Göte Brink
Rovornas år
1993

Med Rovornas år är Göte Brink tillbaka i sin barndoms Landala – den numera försvunna arbetarstadsdelen i Göteborg. Nu är det åren 1916, 1917 och 1918 och adressen är Skomakaregatan 6. Göte Brink berättar om den unge rörläggarlärlingen Evald och servitrisen Sylvia, hur dom möts och hur dom möter den svåra krisen då maten tar slut både i butikerna och hemmen.

Allt i denna tid var dock inte elände. En varm vårkväll när månen stod låg över Mosseberg, då dansade man bostonvals på den lilla dansbanan i Landalakolonin, där fruktträden blommade i varje trädgård.

I Rovornas år lyfter Göte Brink på nytt in vardagens människoöden i en tidsepok – denna gången ett femtontal år före Per Albin Hanssons folkhem.

Göte Brink
Duvorna över Landala
1996

"Nu var det 1897. Det var i början av maj och solen värmde. Ångbåten plöjde sig nedför Göta Älv. Dom hade passerat Bohus mäktiga fästning på styrbord sida – och nu kunde dom långt där framme se hustaken och kranarna i staden. Och snart, utmed kajerna på babords sida låg stora segelfartyg och bakom dem byggdes hus efter hus.

Nu hade dom lämnat allt bakom sig, nu stod dom framme på båten och nu skulle allting bli annorlunda. Dom hade i flera år sparat till uppbrottet och vänt och vridit på varenda kopparslant och silverslant. Nu gällde det först att få bostad och arbete."

Göte Brink, ömsint och kärleksfull skildrare av människor och miljöer i tiden för arbetarrörelsens födelse, återvänder i Duvorna över Landala till den stadsdel han så intimt förknippas med.

Göte Brink
Till en etta i Olskroken
2000

Med sin tionde bok har Göte Brink lämnat spåren efter sin farfar, sin far och människoödena kring Hjärtum och Landala.

Nu är det 1921 och den nya boken börjar i hans mors barndomstrakter uppe i kustlandskapet i norra Bohuslän. Sillperioden är över och den ena konservfabriken efter den andra faller samman.

Ännu en gång sprider arbetslösheten ut sig, särskilt för kvinnorna.

Anna och Martin förstod att de inte längre kunde livnära sig i den allt glesare bygden. Staden lockar och det blir Olskroken i Göteborg; sannerligen en helt ny värld för dem.