Göteborgsroman C

Bertil Carlson
Ekon. stud. 1967

 

Bertil Carlson
Ekonomen. 1969

 

Gösta Carlson
Flickan på Lejonbron. 1975 

Gösta Carlson
Bertas barn. 1980

Den gemene stockholmaren har fått sin krönika genom Per Anders Fogelström. Varför har inte den proletäre göteborgaren fått sin historia berättad? Den frågan har många ställt.

Gösta Carlson har beslutat sig för att skriva den. Bertas barn bygger delvis på autentiskt material från 1811. Det var då Lorent byggde upp sockerbruket på Klippan, skjutsinrättningen startade på Stampen, amiral Soumarez blockerade hamninloppet och mycket annat hände. De göteborgare Gösta Carlson skriver om bor utanför vallgravarna, i Majorna och Haga. De arbetar åt dem som bor innanför. Fattigdomen var utbredd, var tionde göteborgare var i behov av hjälp. Per Dubb organiserade fattigvården, han startade sopphus och anställde fattigfogdar som höll ordning på dem som inte kunde klara sin försörjning. Boken handlar om detta och om hur den tidens göteborgare bar sig åt för att klara livhanken.

 

Gösta Carlson
Puken kommer. 1983

Den gemene stockholmaren har fått sin krönika genom Per Anders Fogelström. Varför har inte den proletäre göteborgaren fått sin historia berättad? Den frågan har många ställt.

Gösta Carlson har beslutat sig för att skriva den. I Flickan på Lejonbron (1975) och Bertas barn (1980) har Gösta Carlson skildrat hur de göteborgare, som bodde utanför vallgravarna, i Majorna och Haga levde och hur de bar sig åt för att klara livhanken.

Om dessa göteborgare, med familjen Björk i centrum, skriver Gösta Carlson även i årets bok Puken kommer, som utspelas under åren 1811-1834. Det var en händelserik tid i Göteborgs historia. Den ekonomiskt framgångsrika tiden avlöstes av en tid med konkurser och svårigheter av skilda slag, men innehöll också positiva händelser. Nya Allén anlades under denna tid. Axel – en av huvudpersonerna – är med och planterar de träd, som idag utgör Allén.

Puken kommer skildrar på ett äkta sätt hur det var att leva i Göteborg för 150 år sedan.

 

Gösta Carlson
Bertas barnbarn. 1986

Den gemene stockholmaren har fått sin krönika genom Per Anders Fogelström. Varför har inte den proletäre göteborgaren fått sin historia berättad? Den frågan har många ställt.

Gösta Carlson beslöt sig för att skriva den. I Flickan på Lejonbron (1975), Bertas barn (1980) och Puken kommer (1983) har Gösta Carlson skildrat hur de göteborgare som bodde utanför vallgravarna, i Majorna och Haga, levde och hur de bar sig åt för att klara livhanken.

Om dessa göteborgare, med Berta Björks släkt i centrum skriver Gösta Carlson även i Bertas barnbarn, som utspelar sig 1834-1850. Bertas barnbarn lever i en tid när koleran härjar Göteborg, när husbondagan slår hårt och obarmhärtigt och när paraduniformen för fångarna på Älvsborg består av halsjärn, gördel, arm- och fotbultar.

 

Gösta Carlson
Skammens hus. 1990

Skammens hus var ett känslans namn på ett ökänt kvarter i Gamlestaden i Göteborg.

Alla kvarter i stadsdelen hade fisknamn och Skammens hus hette egentligen Tonfisken. Till huset, som stod klart 1924, hänvisades hundratals familjer som tidigare bott provisoriskt i Exercishuset, i andra gymnastiksalar, i tomma fabrikslokaler, i källare och på vindar eller i de baracker som staden låtit smälla upp till sina bostadslösa invånare.

Många i Tonfisken levde under knappa omständigheter, rent av i misär.

I huset bodde en rad färgstarka personligheter och de idéer som präglade 1930-talets tankevärld hade många uttolkare.

Folket i huset var av alla sorter – idoga yrkesarbetare, mångkunniga hemmafruar, arbetsskygga, alkoholister, tjuvar, frälsningssoldater, politiska förkunnare och provokatörer, förhoppningsfulla fotbollsspelare och drömmare.

Till detta hus – till detta de utstöttas samhälle i samhället – flyttade Harry.

Det var en skam att bo i huset och det satte sin prägel på alla som bodde där.

 

Gösta Carlson
Marcus från Majorna. 1996

Riksagitatorn August Palm höll sitt första tal i Göteborg 1882 och inspirerade starkt stadens arbetare för socialdemokratin. De fackliga och politiska ledarna krävde en lön som arbetare och likställda kunde överleva på, föreningsrätt, åtta timmars arbetsdag m.m. Arbetarna levde under eländiga villkor och pionjärerna fick offra det lilla de ägde för att komma ett stycke på väg mot de hägrande målen.

Byggnadsarbetaren Marcus från Majorna och hans Alena, invandrare från det schartauanska Bohuslän, rycks med i kampen för ett drägligt liv och blir alltmer aktiva i den socialdemokratiska rörelsen.

För Marcus charmige bror Karl-Johan, med sitt hetsiga och kompromisslösa temperament, är livet skoningslöst. Som för så många andra blir Amerika den enda utvägen.

Marcus från Majorna utspelar sig i slutet av förra seklet, under demokratins dramatiska gryningstid.

 

Sten-Åke Cederhök
Peter Bly. 1984

Vem är Sten-Åke Cederhök? Född den 30 januari 1913 i Gislaved, Båraryds församling, Jönköpings län. Blev göteborgare med hull och hår redan före ettårsdagen och har sedan dess blivit staden vid Göta älv trogen.

Inte helt okänd för folk som tycker om lättare underhållning.

Femton år som bas för Hagateatern vid Mellangatan i det göteborgska Haga. Tjugofem somrar som lustigkurre på Veckans revy på Liseberg.

Stuckit emellan med TV-programmen Jubel i busken och Låt hjärtat va med som gav honom honnörstiteln Sveriges Buskiskung.

Blev genom TV-serien Albert & Herbert, d.v.s. skrothandlare Albert Karlsson och hans pojk "Hebbe lelle", något av en folkidol – inte minst genom Julkalendern 1982.

Skrivit massvis av vis- och kuplettexter, otaliga sketcher och folklustspel samt ovisst antal monologer. Varvat sin verksamhet med några grammofonplattor och ett flertal kåserier i dagspressen, där han även utkommit med ett försök till mera seriöst författarskap. Vicevärdens pojk. Men detta är hans första roman.

Som Sten-Åke säger: "Tag emot den utan förutfattade meningar, ty den är ett ärligt försök att underhålla, berätta lite om hur det gick till i den tidens gamla go´a Göteborg."

 

Sten-Åke Cederhök
Döden dansar på Polketten. 1987

 

Sten-Åke Cederhök
Smutsiga diamanter. 1988

Det börjar på Drottning Kristinas tid, då denna kvinna ombytlig till kynnet som ett aprilväder, med sina besök hedrar Södra Liden och inte minst gunstlingen Magnus Gabriel de la Gardie och dennes vackra Läckö, där ståtliga bjudningar och vilda jaktpartier avlöste varandra.

En diamanthandlare kommer till Göteborg för ett avtalat möte med den lynniga drottningen. Ett underskönt diamantsmycke, Cleopatras ögon, skall byta ägare, men…

Vad som hände i staden mellan Skansarna mer än tvåhundra år senare behandlas i denna äventyrsroman av Sten-Åke Cederhök, där han i likhet med sin debutroman Peter Bly, valt den gamla goda tidens Göteborg.

Men var den så god?

Sten-Åke Cederhök låter fantasin flöda på sitt eget alldeles oefterhärmliga sätt.