Maskrosbarn

Böckerna presenteras med omslag och baksidestext

 

Eva Luna är dotter till ett hittebarn från djungeln och en indianhövding. Sina första år tillbringar hon hos den egendomlige professor Jones, som ägnar sig åt mumifiering av människor. Vid sex års ålder står hon ensam i världen. Men hennes järnhälsa och upprorsanda hjälper henne att överleva. Hon har också en ovanlig förmåga: hon kan berätta sagor, en förmåga som hon delvis har ärvt av sin mor. Hon byter sagorna mot bröd och så småningom förstår hon att använda dem i frihetskampen.

"Om mamma inte hade gått hemifrån hade jag inte blivit bränd. Om hon inte hade varit skyldig Joe Medora för hyran. Om Frankie inte hade spelat bort kafét hade vi haft det kvar. Om jag hade varit en pojke. Om Frankie inte hade spelat bort mig."

Det är Dolores, yngsta dottern i familjen Gauci, som säger det. Hon och hennes systrar ska mötas för fösta gången på decennier sedan deras mamma har dött. Inför det mötet återupplever Dolores hela sin barndom - den spelgalna pappan, mamman som desperat ser sina flickor fara illa, systrarna som både försvarar och plågar henne, skurkarna men också de godhjärtade som befolkar de maltesiska invandrarnas Cardiff.

För bland annat det friskt poetiska språket, detaljskärpan och det osentimentala tilltalet blev Gömstället nominerad till det prestigefyllda Bookerpriset.

"När jag var liten brukade jag fundera ut olika sätt att döda min pappa på." 

Så börjar den elvaåriga Ellen sin berättelse. Som ett barn i vuxenvärldens mysterier och hemskheter beskriver hon sitt liv någonstans på landet mitt i den amerikanska Södern. Det är en ruskig och tragisk historia som rullas upp, en social och mänsklig misär där pappa dricker, mamma dör och släktingarna ligger i luven på varandra. Mitt i alla dessa prövningar står flickan Ellen märkvärdigt oanfrätt och okuvlig, klok, klarsynt och kvicktänkt, och inte minst med en ibland omedveten men ofta spontan humor. Ur berättelsen växer hon till en hjältinna mot sin vilja.

Detta är en berättelse om hur barndomen kan gestalta sig, när man växer upp som en ensam liten människa.

Inte övergiven -  men ändå nästan fullkomligt ensam. Inte helt utlämnad - men ändå hänvisad till människor som befinner sig vid tillvarons yttersta utkant.

Sigrid växer upp i en prästgård någonstans i Värmland. Hennes pappa är kungen. Kung över församlingsborna. Lilla Sigrid är prinsessan. Prästens flicka. Hon kunde få allt hon ville. Ändå får hon ingenting...

Tomten var värre än Gud handlar om att leva i skuggan av en oundviklig katastrof.

Heléne Glant är socionom och psykoterapeut, specialiserad på ätstörningar. Detta är hennes skönlitterära debut.

Signe är på rymmen från sin husbonde. Hon tar sig till Stockholm och lever där under usla förhållanden. "Du ska inte bli en apelsinflicka", ekar fars röst inom henne. Nej hon vill inte sälja sig till män på krogar och bakgator. Så lever hennes väninna Alice, som är statligt prostituerad. Men hur ska en ung flicka klara sig när kvinnorna står i kö för arbete i de nya fabrikerna? Signe kommer till ett hem för förtappade flickor och får lära sig ett yrke. Om hon en dag hittar sin far vill hon att han ska vara stolt över sin dotter. Men det är inte Signes far som ger sig till känna, utan Björn, och med honom kommer kärleken.

"Bered dig på en omskakande läsning. Krystians levnadshistoria är, allt sedan barndomen, fylld av svåra upplevelser. Krystian fastnade i missbruk och har tillbringat en stor del av sitt vuxna liv i fängelser. Det kunde knappast ha blivit på något annat vis. Krystian blev bra på att dupera. En riktig obotlig psykopat, tyckte nog många. Lås in dom och släng nyckeln, tycker somliga. 

Krystians bok för ner läsaren i ett avgrundsdjup men återger också tron på livet. Förvisso har han varit psykiskt störd, men han är ändå så långt ifrån att vara psykiskt förstörd.

Under den senaste tiden har det börjat gå Krystians väg. Sent i livet har han äntligen fått tillgång till skriftspråket, en grundläggande förutsättning för att bli riktigt delaktig i samhället. Ur kaoset träder fram en känslomässig mognad och en sällsynt uppriktighet. Krystians väg kantas nu av positiva skeenden men är framför allt utstakad av honom själv. En mödosam, heroisk ansträngning." Kjell Modigh, psykiater 

Krystian Kawalec föddes 1954 i den lilla byn Ludwikowice i Polen. Han kom till Sverige med sin mor och tre syskon, som 4-åring. Förväntningarna var höga. Lyckan låg ju bara där och väntade, men den lille pojkens drömmar skulle krossas brutalt.. .

Jag knarkade i veckor och försökte inbilla mig att jag mådde bra. I verkligheten ja gades jag av inbillade spöken som skiftade ansikten. Ju mer jag försökte knarka bort mina spöken, desto fler kom det. Vad som var inbillning eller verklighet var omöjligt att urskilja. Alla i min omgivning hade blivit rädda för mig. Trots att huset var fullt av folk, var jag totalt ensam. Jag var skräckslagen inför alla spöken. Jag gick runt i lägenheten och förde dialoger med personer som jag tyckte fanns där. Jag såg min far med ett hånleende på läpparna och jag hörde honom säga: "Var det inte det jag visste, du är ett jävla drägg." Jag tog en kniv och skar mig i handlederna. Jag visste att jag skulle dö. Det skulle bli en befrielse. Jag talade med djävulen. Han försäkrade att jag skulle få det bra. Att det verkligen var djävulen som jag tala de med var jag övertygad om. Hans röst var så bekant och jag hade hört den många gånger. När jag såg in i hans.ögon och såg att det var min fars, svimmade jag.

Hameeda Lakho lever ettt fattigt men kärleksfullt liv i Pakistan tillsammans med sin mor och sina tre syskon. När hon är fyra år gammal beslutar sig hennes far att ta familjen till Holland, där han själv är bosatt sedan flera år. Det är en helt ny värld de möter, med elektricitet, rinnande vatten ... och en kultur vars enklaste koder de inte kan tyda. Och snart upptäcker de att fadern, som barnen knappt känner, har en holländsk hustru och en liten son.

Hameedas far visar sig vara  ofattbart grym. Han misshandlar dem alla både fysiskt och psykiskt och de har ingenstans dit de kan vända sig för att få hjälp. Barnen bir praktiskt taget slavar i faderns hem, gång på gång försöker de rymma, bor på barnhem, i fängelse, på gatan. Först efter många år kan Hameeda börja den  långa kampen för att få upprättelse.

Hameeda Lakho, som nu har egna barn,  berättar historien om sitt liv mellan två kulturer, om främlingskapet och om åren av övergrepp. Bakom dolda galler är en skakande berättelse, men också hoppfull: vi möter en ung kvinna som trots vidriga omständigheter inte låter sig kuvas, som aldrig ger upp hoppet om en drägligare tillvaro.

Jennifer är fem år. I hennes ögon  är himlen  ovanför Mary Street alltid blå och vardagen fylld med kärlek, Barbie och Beatles. Men snart lär hon sig skilja på bra och dåliga dagar. De bra hjälper hon mamma att göra sig fin     och pappa läser Snövit för henne om kvällarna. De dåliga dagarna kommer pappa inte hem alls och mamman ligger till sängs. Den allra värsta dagen     åker mamma in på sjukhus och kommer aldrig mera hem. Den dagen tar Jennifers barndom slut.

Pappan gifter om sig med en kvinna som styr familjen med religiös fanatism. När så också han dör blir Jenny helt utlämnad åt sin styvmamma och lever   i en glasbubbla av total ensamhet.

Men även i det mest kompakta mörker hittar Jennifer ett ljus. Hon skall överleva trots allt...

Blackbird är spännande som en roman. Den är berättelsen om Jennifer   Laucks egen barndom - en gripande hyllning till livet och till styrkan hos ett maskrosbarn.

"När jag ser tillbaka på min barndom förundrar det mig att jag alls klarade mig igenom den med livet i behåll. Det var naturligtvis en eländig barndom: en lycklig barndom är knappast värd något intresse. Värre en en normal eländig barndom är den eländiga irländska barndomen, och än värre är den eländiga irländska katolska barndomen."

Så inleder Frank McCourt sin fullkomligt trollbindande berättelse om hur det var att växa upp i det regniga Limericks slumområden på 30- 0ch 40-talen. Med en otrolig värme och humor beskriver han sin familj med en slarver till pappa och en mamma som kämpar för att hålla liv i sin barnaskara. Som den äldste bland syskonen får Frank bära ett tungt ansvar, men tack vare ett gott läshuvud, stor fantasifullhet och en oerhörd överlevnadsförmåga lyckas han ta sig upp ur misären och så småningom bryta sig loss.

Hon känner sig försummad, bortglömd och värdelös. "Glöm inte bort ditt barn" är ett skakande dokument om Sandra och hennes missbrukarliv på Plattan i Stockholm. Det börjar med några oskyldiga haschbloss tillsammans med kompisarna men vid 19 års ålder har hon hunnit bli sprutheroinist. Genom boken löper en röd tråd; Sandras längtan efter sin biologiska pappa som hon försöker få kontakt med. Men han sviker som så många andra vuxna runt omkring henne.

"Glöm inte bort ditt barn" är en roman med självbiografiska inslag. Jeanette Pastoritza har själv levt det liv hon beskriver men lyckats ta sig ur sitt missbruk av egen kraft. Genom hennes roman får alla självdestruktiva missbrukartjejer en röst. De som varken hörs eller syns - men finns därute mitt ibland oss.

"Ge inte upp hoppet om dig själv, tänker jag. Livet är hårt, men håll fast vid det. Det är du värd."