Detta är V. S. Naipauls stora självbiografiska genombrottsroman. Det är en tragikomisk krönika om en mans liv i ett litet land, där många kulturer blandas och den moderna tiden håller på att bryta igenom. 
   

Detta är en roman om en författare och hans utveckling och om det komplicerade förhållandet mellan ett främmande land och en människa. Handlingen beskriver författarens resa från sitt hemland Trinidad till England och om den långsamma och ofta plågsamma process det innebär att lära sig se världen med en författares ögon.

Här söker Naipaul svaren på Indiens gåta - hur kan ett land med så påtagliga religiösa, sociala, politiska och rasrelaterade problem överhuvudtaget fungera och hållas samman? Han fördjupar sig inte i lärda analyser och politiska kommentarer, utan väljer istället att vända sig till de människor han möter.

Denna bok handlar om hur islam påverkat Indonesiens, Pakistans och Malaysias historia. Hur ser de omvända folken där på sitt förflutna och sin framtid? Hur har religionens krav förändrat de rättrognas världsbild? För att få svar på sina frågor återvände V. S. Naipaul efter sexton år till dessa länder som han skildrade i Bland de rättrogna (1981).

Efter flera reportageböcker, reseskildringar och essäer återvänder Naipaul till romanformen. Vi möter här den vilsne indiern Willie Somerset Chandran och får följa hans liv från barndomen i Indien till studietiden i England, livet som kolonisatör i Afrika och slutligen när han i medelåldern flyttar till Tyskland för att börja om på nytt i ytterligare en främmande kultur.