Studentlitteratur 1986.

Hur läser människor litteratur? Vilken roll spelar t ex anknytningen till egna erfarenheter i läsning?

Svenska läsare innehåller konkreta analyser av hur människor läser litteratur. I en rad läsarporträtt från olika undervisningsförsök presenteras läsningar och läsare. I boken berättas om hur lässvaga med starkt försenad läsutveckling förstår olika texter. I den analyseras också vad som händer då människor, som aldrig tidigare öppnat en skönlitterär bok, plötsligt ska göra det, samt hur mer läsvana använder litteratur.

För kulturpedagogiskt arbete räcker det inte med att känna till det kulturhistoriska stoffet - texterna och deras historia. Ett nödvändigt komplement är kännedom om läsarna och deras läsningar.

Boken är populärt skriven och vänder sig till lärare, bibliotekarier och andra kulturförmedlare. Den kan användas inom grundutbildning och fortbildning av lärare och andra kulturarbetare. En annan bok, Den konstiga konsten, (Studentlitteratur 1986), av Lars-Göran Malmgren, fungerar som en fortsättning på Svenska läsare.

Daidalos 1992

Ur förordet:

"Konsten och litteraturen har blivit livsviktiga. Vi behöver läsa romaner och diktsamlingar som behandlar allt från miljökriser till etniska konflikter och systemskiften. Det går, i den meningen, att använda litteraturen på många fler sätt än vad de exklusiva esteterna någonsin trott. Litteraturen kan användas som känslomässig tröst och som verklighetsflykt. Den kan också utgöra ett rent och stillsamt rum, en viskande ekokammare fjärran från historiens larm och dagspolitikens yra. Det är några av litteraturens viktigaste funktioner. 

En bok för alla 1991.

LÄSFEBER – en antologi om läsandets lust och vånda.

Många författare har beskrivit den hisnande känsla de upplevt då de som barn lärt sig att läsa. Hur en helt ny värld öppnat sig, hur de kastat sig över allt läsbart tills ögonen tårats. Den upplevelsen delar de med miljoner andra som aldrig berättat för någon publik om sina fantastiska läsäventyr.

Alla har dock inte haft så lätt att tyda de svarta krumelurerna. Många blev klassade som dumma innan forskningen påvisade att det fanns något som hette dyslexi, eller ordblindhet. 

I tredje världen är det mångas högsta önskan att få lära sig läsa och skriva. Men antalet analfabeter växer ständigt och närmar sig en miljard. I denna fullmatade antologi, som har tillkommit i samarbete med Läskunnighetskommittén, finner du bidrag av kända och okända författare, av forskare och ordblinda. Varma och humoristiska berättelser på prosa och vers varvas med analytiska texter, skarpa iakttagelser och smärtsamma vittnesbörd. Till boken finns en studiehandledning.

Ordfronts förlag 1999.

Från lertavla till hypertext - Alberto Manguel tar oss med på en resa genom läsandets märkliga  och lidelsefyllda historia som sträcker sig över 6000 år. Det blir en färd med många stopp, omvägar och avstickare.

En historia om läsning är en lärd och lysten bok som man läser som en äventyrsroman. på ett högst personligt sätt berättar Manguel om bibliotek och bokskatter, om tillåten och förbjuden läsning, om boktjuvar och bokbrännare och om egendomliga läsmaskiner.

Vad betyder egentligen läsningen för människan? Manguel visar hur vårt sätt att läsa är nyckeln till hur vi uppfattar världen omkring oss. Av enorm vikt för samhällsutvecklingen är vår förmåga att läsa fort och tyst, en vana vi lagt oss till med ganska sent i historien. Och på ett mer privat plan ser vi hur de böcker som blivit verkligt betydelsefulla för oss speglar vår egen livshistoria.

Världssuccén En historia om läsning har gjort Alberto Manguel till en av vår tids främsta ambassadörer för läsningens konst, en karriär han inledde i ungdomen då han läste högt för den blinde Jorge Luis Borges i Buenos Aires.

Merete Mazzarella
Där man aldrig är ensam. Om läsandets konst.

Forum 1999

Detta är en bok om att umgås med författare och böcker, om glädjen att läsa och skriva.

Med utgångspunkt i en mängd olika litterära verk beskriver Merete Mazzarella lättsamt och insiktsfullt författarrollen, läsarens förhållande till författaren, litterära mönster, musor, rätten att använda levande personer i skönlitterära böcker och många andra ämnen som hör ihop med läsande och skrivande. Verklighet och dikt och hur de påverkar varandra är grundtemat, liksom livet självt eftersom livet och litteraturen är oupplösligt förenade.

Merete Mazzarella blandar liv och dikt, humor och allvar, och drar in läsaren i ett engagerat samtal som stimulerar till läsning och till eftertanke.

Brutus Östlings bokförlag
Symposion 1999.

I tolv essäer behandlar Arne Melberg författare och filosofer som Montaigne, Kierkegaard, Stagnelius, Mörike, Strindberg, Proust, Rilke, Sjöberg, Ekelöf, Lindegren, Benjamin, Derrida. Det gemensamma temat heter läsning: läsningens nödvändighet, dess tillkortakommanden och dess otillräcklighet. 

Genom litteraturen blir vi införda i den långsamma läsningens fenomenologi, en läsning som inleds i lyssnande passivitet och avslutas i en aktivitet, som betyder läsningens slut. Augustinus berättar i sina Bekännelser att han omvändes av en röst som uppmanade honom: ”Tag och läs!” Just en sådan röst riktar sig till var och en som ställer sig öppen för tilltal, händelse och förändring. Med hjälp av sina författare drar Arne Melberg en enkel slutsats: man läser för att man uppmanats att läsa och man slutar läsa för att man lyssnat till läsningens uppmaning.

”Snabbläsningen kan också liknas vid kedjerökning: den blir en manisk vana där själva poängen är att varje konsumerad enhet skall vara ny men samtidigt den andra fullständigt lik. Att läsa långsamt är i gengäld att läsa tolkande, kritiskt, eftersom långsamläsningen förutsätter omläsning – ja, är omläsning – och därför per definition är en reflexiv läsning ... Att skumma, sluka, kedjeläsa är att inte läsa alls, åtminstone inte som litteraturen vill bli läst. Litteraturen vill bli läst för sin egen skull. Litteraturen är asocial och diktatorisk; den kräver läsarens underkastelse.”

Studentlitteratur 2003

Varför tycker många tonåringar att det är tråkigt att läsa skönlitteratur i skolan? Och varför väljer många lärare att läsa ungdomsklassiker som ”Flugornas herre” eller ”På västfronten intet nytt” år efter år med olika klasser? Vilka frågor tycker tonåringar är viktiga att diskutera när de läser skönlitteratur som de själva valt? Vilka frågor vill lärarna att eleverna ska diskutera när de läser skönlitteratur i skolan? Vilken roll spelar egentligen läsningen av skönlitteratur i skolan?

I denna bok analyserar författaren hur läsning av skönlitteratur har gestaltat sig i fyra olika klasser från år sju till år nio i grundskolan. Läsaren får följa lärarnas didaktiska frågeställningar vid valet av olika skönlitterära verk och syftet med läsningen av dem. Men hur uppfattas detta syfte av eleverna? Författarens analys visar också hur enskilda elevers receptioner av samma böcker skiljer sig åt och diskuterar hur denna skillnad kan bli en tillgång i klassrummet.

Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare.

 

Birgit Munkhammar
En piga läser.
Kritik och litterära reflektioner.

Rabén Prisma 1998

En piga läser rymmer kritik, essäer och litterära reflektioner under en tioårsperiod från 1985. urvalet vill ge en allsidig bild av min litteraturkritik, vilket innebär att det också innehåller mycket kritiska recensioner. Men även dessa har valts så att de handlar om böcker som i princip är läsvärda och intressanta.

Förutom avdelningen med dagskritik rymmer boken ytterligare tre avdelningar. En är ägnad feminismen och det kvinnliga skapandet. En annan tar upp några specialområden jag haft vid sidan av den svenska 1900-talsromanen, först och främst den franska litteraturen. En tredje med rubriken "Ung och arg" diskuterar uppväxtromaner och böcker om det - framför allt engelska - 60-tal, som formade min generations identitet.

Dessa fyra huvudavdelningar interfolieras av kortare mellanspel, där årets gång, vardagens pigbestyr och den privata livshorisonten fått styra framställningen och valet av texter.

Birgit Munkhammar

Gidlunds 1981.

FANTASIN – såväl i barnets huvud som i barnboken – är det centrala temat i den här boken. Barnlitteraturforskningen har hittills, enligt författarna, haft en tendens att glömma bort att barnen är just barn, att deras sätt att uppleva litteratur på avgörande sätt skiljer sig från den vuxne läsarens. Med utgångspunkt i en rad utvecklingspsykologiska teorier ges en lättillgänglig introduktion till barns läsupplevelser och reaktioner på litteratur. Resonemangen sammanfattas i en analysmodell som tillämpas på bl. a Bröderna Lejonhjärta, och Maria Gripes böcker om Elvis.

Bibliotekstjänst 1997.

Nycklar till läroriket är en inspirationsbok för alla med intresse för böcker, bibliotek, lärande och läsande i olika former.

Skribenter med skiftande bakgrund bekräftar språkets och läsandets fundamentala betydelse för vår utveckling till tänkande, skapande och fullödiga människor och dokumenterar läsandets, bibliotekets och bibliotekariens nödvändighet i det moderna informationssamhället.

I Nycklar till läroriket finns inspiration, kunskap och goda idéer att hämta för både lärare, skol- och folkbibliotekarier och den intresserade allmänheten.

Brombergs 1995, 2000

En bok som glöder av kärlek till läsning. Daniel Pennac är en ung och passionerad lärare, förälder och författare som är beredd att testa allt för att inspirera sin son att läsa.
 

Stegelands 

Vill barn inte läsa böcker längre? En stor internationell undersökning har visat att svenska barn är mer negativa till läsning än barn i andra europeiska länder. 

Kerstin Rimsten-Nilsson har studerat problemet ingående, bl a i ett brett upplagt läsförsök inom det s k PUG-projektet. I den här boken lägger hon fram sina erfarenheter och visar att det går att väcka läslusten bara man satsar tillräckligt. Men det gäller då inte minst att få barnen att upptäcka kvalitetsböckerna, som ofta kommer i skymundan för den mer lättåtkomliga kiosklitteraturen. 

För att kunna stimulera barns läsning krävs kunskaper och utbildning. Här presenteras en lång rad praktiska tips för arbetet med böcker bland barn och även för lärares egen fortbildning i ämnet. 

Kerstin Rimsten-Nilsson tilldelades Barn- och Ungdomsboksrådets Gulliver-pris 1979. I BARNBÖCKER OCH LÄSLUST tar hon upp viktiga inlägg i barnkulturdebatten och i samband därmed värderingsproblem och kvalitetsbegrepp. Hon diskuterar även läsningens betydelse för språkutvecklingen och hur språket formar vår världsbild. 

Boken ger en mängd intressanta uppslag och infallsvinklar och vänder sig till lärare, förskollärare, fritidspedagoger och andra som känner behov av att öka sina kunskaper om barnböcker och läslust.

René Coeckelberghs
Partisanförlag AB 1970.

Jean-Paul Sartre föddes i Paris den 21 juni 1905. Han fick sin utbildning i den berömda Ecole Normale Supérieure (1924), där han mötte Paul Nizan. Sju år senare (1931) undervisade han i filosofi vid ett gymnasium i Le Havre. Den tid han tillbringade i staden och de anmärkningar han gjorde om stadens bourgeoisie ligger till grund för hans berömda roman ”La Nausée” (Äcklet). 

Han började intressera sig för politik under den tyska ockupationen. Klämd mellan den stalinistiska tolkningen av marxismen och den borgerliga världsåskådningen försökte Sartre finna en tredje väg: existentialismen. Samtidigt miss- lyckades han med att bilda ett revolutionärt parti, R.D.R.

Han engagerade sig djupt i den anti-imperialistiska befrielserörelsen och tog del i det algeriska folkets kamp. Därigenom råkade han i häftig dispyt med Albert Camus, som hade en annan uppfattning om det ’franska’ Algeriet. Han var initiativtagare till Russel-tribunalen som fördömde dan amerikanska aggressionen i Vietnam och den sovjetryska i Tjeckoslovakien.

I inledningen skriver Sartre bl. a.: ’Det här roar ingen: inte er, inte mig. Men arbetet måste göras. Och eftersom kritikerns fördömer mig i litteraturens namn, utan att förklara vad de menar med litteratur, är det bästa svar man kan ge dem detta: att undersöka skrivandets konst utan förutfattade meningar. Vad är att skriva? Varför skriver man? För vem? Det tycks faktiskt vara så att ingen någonsin ställt sig själv dessa frågor.’ Detta borde vara den självklara kursboken, inte bara i litteraturhistoria, utan for alla som använder det skrivna ordet.

Den sköna skönlitteraturen
- i och utanför biblioteket.
Utgiven i samarbete med SAB:s skönlitterära kommitté.

Bibliotekstjänst 2000

I Den sköna skönlitteraturen möts röster från bibliotek, skolor och universitet, från tidningar och tidskrifter, radio och TV, ledarutbildare, läsecirklar och skrivarlinjer, ja, från alla upptänkliga håll för att belysa skönlitteraturens ställning och den skönlitterära bokens väg till läsaren.

Den sköna skönlitteraturen vill vara en inspirationskälla för alla dem som verkar för skönlitteraturen runt om i Sverige - i och utanför biblioteket - och ett stöd i arbetet att göra läsandets lust verklig för alla.

Den sköna skönlitteraturen är ett bidrag i de två rikstäckande kampanjerna LÄS 2000! och Läsrörelsen.

Albert Bonniers förlag 2004

Francis Spufford har skrivit denna kärleksförklaring till barnböcker och deras magi, en oemotståndlig utforskning av läsandets tjusning och anatomi. För att förstå berättelsernas förtrollning återvänder Spufford till sina tidigaste läsupplevelser, och läser om klassiker som Bilbo , Det lilla huset på prärien och Narnia-böckerna. Han låter oss uppleva upptäckandets spänning, och återkallar ögonblicket då de spretiga tecknen på boksidan för första gången förvandlades till ord.
Spufford blandar med säker hand utvecklingspsykologi, personliga reflektioner och litterär essä, och visar på berättelsernas förmåga att forma ett barn. Hur jag läste böcker och lärde mig leva är rolig, ömsint, träffsäker och tankeväckande; en läsarbiografi som söker roten till den vuxnes läsmissbruk i barndomens bokupplevelser.

 

Mikael van Reis
Den svindlande texten
Åtta röster om poesianalys.

Brutus Östlings bokförlag
Symposion 1992.

Vad är det som händer när teorin verkar i praktiken? Hur arbetar litteraturteoretiker själva när de närmar sig en litterär text? Vad innebär det egentligen att läsa?

Antologin DEN SVINDLANDE TEXTEN lämnar en rad möjliga svar på den frågan.

Boken som har sitt fokus i Baudelaires poesi samlar en rad stilbildande litteraturforskares bidrag – essäer av Walter Benjamin, Theodor Adorno, Jean-Pierre Richard, Julia Kristeva, Hans Robert Jauss, Michael Riffaterre, Paul de Man och Jonathan Culler som alla tar sin utgångspunkt i den litterära textens formvärld. Därmed skisserar antologin också ett aktuellt litteraturteoretiskt problemfält där skolbildningar som kritisk teori, tematisk kritik, psykoanalys, receptionsestetik, semiotik och dekonstruktion konfronteras med varandra.

Vad innebär en kritisk läsakt? Vad är den litterära tolkningens förutsättningar? Vad är det som karaktäriserar en poetisk skrivakt? Vad är den poetiska texten ett svar på? Den starka poesin lämnar ständigt nya svar till sina läsare, den ter sig svindlande i sina möjligheter.

Stenströms 1984.

Alice, 18 år, med svart och grönt hår, som vill bli författare och som läser engelsk litteratur på universitetet, tvingas läsa Jane Austen, som hon finner tråkig, obetydlig och omotiverad. hon förstår inte vad det är för mening med det i en värld som befinner sig i kris. Alice klagar sin nöd för sin "moster".

I en serie brev försöker Fay Weldon förklara för Alice vad litteraturen med stort L betyder och uppmanar henne att anstränga sig at förstå och uppskatta Jane Austen.

Fay Weldon ger en avslöjande inblick i författarens värld och ger samtidigt många goda råd till blivande författare.

J. A. Appleyards, S.J.
Becoming a Reader.
The Experience of fiction from Childhood to Adulthood.

Cambridge University Press 1990.

Becoming a Reader argues that, whatever our individual differences of personality and background, there is a regular sequence of attitudes we go through as we mature, which affect how we experience fiction.

The five-year-old child scarcely distinguishes the world of fantasy play from the world of actual experience. By age ten or eleven he or she has discovered that identifying with heroes and heroines of adventure tales is a satisfying alternative to the demands of the pragmatic world. 

At seventeen, however, this same reader is likely to have become a rather critical seeker of the truth about the world in stories, and then at twenty may be further transformed into the English major who can talk about structure, point of view, tone, and the problematic nature of interpretation. 

In middle age, though, this reader may discover that the keenest pleasure of reading now lies less in understanding how books work than in seeing the ironies of one’s own experience reflected in the predicaments of fictional characters. Each of these responses reveals a way of thinking about a story which is qualitatively different from the previous one. 

This book argues that the sequence of ways of responding can be worked out and described, and therefore that we can account for the predominance of certain ways of reading stories at different ages, for the increasingly complex ways we read stories as we mature, and even for the fact that at times we seem to regress to earlier ways of reading. The evidence for these claims is drawn from numerous studies of reading and from interviews with a great many readers, young and old.

Literary theorists, teachers of reading and literature at every level, and anyone who has wondered about his or her own reading interests will find this a helpful book. The developmental perspective provides a useful framework for assessing the implications of competing theories of reading, for charting the evolution of young readers as they mature, and for locating and understanding our own varied responses as adult readers.

Finally, because it permits us to picture the trajectory of our reading experience as a movement from unreflective engagement to deliberate choice about the kind of readers we will be, it confronts us as adults with the choice of what to do with the power which reading gives us.

Westview Press 1986.

About the Book and Authors:

The recognition that literature can be a healing tool is as old as Aristotle’s discussion of catharsis. In bibliotherapy an individual reads or listens to a work of literature specifically for its therapeutic value. But until now a real professional tool was lacking.

Beginning with an explanation of the theoretical basis for bibliotherapy, the authors then provide a comprehensive overview of the procedures and goals of the discipline. The material is presented in such a way that the process may be adapted to the particular educational or psychological approach favored by the practitioner for the therapeutic treatment of individuals who have been abused or are chemically dependent, physically disabled, emotionally disturbed, hospitalized, in correctional institutions, or simply facing difficult or stressful life situations. The authors also offer insights for using bibliotherapy to promote the healthy growth and development of children and to provide psychological help and guidance to adults and the aging. Case studies from practice and training experiences illustrate the principles of bibliotherapy; in addition, the authors include end-of-chapter study questions for persons involved in therapy and self-help and practicum guides for professionals. Taken together, these materials comprise a unique and invaluable reference work in a new and significant field.

Arleen Hynes, O.S.B., established the first hospital-based training program in bibliotherapy in 1974 at St. Elizabeths in Washington, D.C. Dr. Mary Hynes-Berry is a professional writer.