Visa

”Det gråter i mitt bröst.

Det regnar över staden.

Vems är den sorgsna röst,

som klagar i mitt bröst?

 

Hur vänligt regnet låter

kring gator och kring tak!

För hjärtat när det gråter,

hur regnets visa låter!

 

Det gråter utan skäl

i hjärtat när det vämjes.

Allt är ju gott och väl?

Jag gråter utan skäl.

 

Men bittrast är min plåga

att inte veta vad,

ej hat, ej kärlek…Fråga

mitt hjärta om dess plåga!”

 

 

(Övers. av Karl Asplund)

Ur: Romanser utan ord av Paul Verlaine